Prenumerera på inlägg via RSS:

Svälja sin ilska

Ätande handlar sällan om bara hunger. Ofta finns det många andra orsaker till att man stoppar något i munnen. Ibland är det av sociala skäl. Man träffas för en fika eller för att äta något gott tillsammans. Ibland äter man för att man är trött, för att man är ledsen, har långtråkigt, vill fira eller ha lite mysigt.

Ibland handlar ätande om att förstärka eller döva en känsla. Jag blir sällan arg. Under väldigt många år svalde jag min ilska genom att äta. Under senare år har jag blivit bättre på att säga ifrån till berörd person när jag tycker att jag har blivit trampad på. Det är ju bättre att säga att något gör ont, än att svälja ner ilskan med massa onödiga kalorier.

Förutom att jag själv har svårt att bli arg, tycker jag att det är fruktansvärt obehagligt när andra människor blir arga på varandra och börjar bråka. Av någon konstig anledning tror jag alltid att jag måste gå in och medla, istället för att låta berörda personer klara av det själva. Du har kanske också varit med om en middagsbjudning där ett annat par börjat klanka ner på varandra. Det är jobbigt för mig och då vill jag alltid lätta upp stämningen genom att skoja bort allt eller genom att få dem att förstå den andra. Egentligen behöver jag ju inte alls göra det.

Jag kan också börja skratta när något är obehagligt. En före detta kollega som jag delade rum med uppmärksammade mig på det. Jag kunde berätta något jobbigt för henne och samtidigt skratta. Hon visste inte om jag skojade eller var allvarlig. Jag skrattar fortfarande i obehagliga situationer, men är medveten om det och brukar säga det, så att den jag pratar med inte ska tycka att jag verkar känslokall som skrattar när hen pratar om ett problem.

teatern ska jag spela Sara, torparhustru till en Johan, som inte är så snäll när han super – och det gör han nästan hela tiden. Jag ska bli arg på honom både nu och då. Som du kanske förstår är det inte helt lätt för mig.

I går övade vi på en scen där Sara blir förtvivlad och arg på Johan. Sara tar tag i Johan som reagerar ännu starkare och ruskar om Sara. Det gick bra fram tills dess att Johan tar tag om Saras armar och skakar om henne. Jag började skratta nästan varje gång. Det är en väldigt obehaglig scen. Hur trovärdig blir jag om jag börjar skratta mitt i alltihop? Mitt skrattade i helt fel sammanhang måste jag öva bort.

image

I dag kommer dagen att präglas av glädje. Jag sitter på tåget på väg till ”Underbara Naturkära”. Hon har bett mig ta med bra promenadkläder så att vi kan motionera bort kakan hon har bakat.

Bästa Underbara Naturkära, bästa promenadskorna är nedpackade och om bara några timmar är jag hos dig.

  1. Oj, vad jag känner igen mig! Så gammal jag är och så medveten om det som jag är, hanterar jag de flesta känslor med hjälp av kalorier. Jag har en obehaglig, skenhelig person i min omgivning som får mig att resa ragg vid varje interaktion. Jag tror jag lyckas svara med ett professionellt leende varje gång, men det svalda ursinnet har ett pris. Jag vill inte ödsla ett uns energi på personen men det funkar inte alltid. Hen är otroligt uppfinnesrik och otroligt okunnig dessutom. Nå, jag ska inte utveckla mer än detta men det blir …. Kalorier…

    Svara

    • Hej Cinderella!
      Jag skulle gissa att vi inte är ensamma om att hantera känslor med kalorier. Men när man är medveten om det har man kommit en lång bit på vägen. Ja, många har nog någon ”energitjuv” i sin närhet som man inte vill ödsla energi på, men där man hamnar i fällan ändå. Jag känner igen mig. Både du och jag vet ju att det inte är värt att lägga tid och kraft på. Lättare sagt än gjort. Önskar att din person inte behöver korsa dina vägar så ofta.
      Kram

      Svara

Lämna ett svar till Cinderella Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>