Prenumerera på inlägg via RSS:

Yoga på stranden

Måndagar är mina yogakvällar. Du som följt bloggen ett tag vet att jag inte riktigt förstod att jag anmälde till en kurs i yoga, utan trodde att jag bara hade anmält mig till en prova-på-gång. Om jag hade förstått att det handlade om en kurs skulle jag aldrig ha gått dit. Det fanns absolut inget i yogan som lockade mig. Jag är mer ”fart och fläkt” än ”andning i konstiga positioner”. Jag gick dit för att jag trodde att vi var några tjejer som skulle prova yoga en gång, som en kul grej.

Det var inte förrän jag kom dit som jag insåg att det visst var en prova-på-kurs på en halv termin. De första minuterna hade jag lite svårt att hålla mig för skratt när vi skulle sitta på golvet med benen i kors och andas. Ja, nu överdrev jag visst. Ovig som jag är fick jag sitta på några block för att kunna ha ryggen rak. Nu -ett år senare – sitter jag oftast på block i början av passet och mattan i slutet.

När vi väl satte i gång med rörelserna, hade jag fullt sjå med att ha mina kroppsdelar på rätt ställe. Ibland kanske jag lyckades andas rätt, men de första gångerna var det nästan omöjligt. Det fanns inte en chans att tänka på något utanför yogan. Nu behöver jag inte längre tänka lika mycket på varje kroppsdel och andningen kommer naturligt, men det är fortfarande så att när jag är på yogan så är alla andra tankar borta. Det har hänt att jag har kommit till yogan och varit väldigt ledsen eller arg, men under yogan ”rinner det av mig” och efter passet har jag känt mig mycket bättre.

Jag blev ”frälst” redan efter första gången och det ska väldigt mycket till för att jag ska missa yogan. Den största anledningen till att yogan ger mig så mycket är den mentala biten. Min hjärna vilar medan kroppen jobbar. Att kroppen blir starkare och rörligare är mer en bieffekt, som inte heller ska föraktas.

I lördags, på en solstol i Kroatien, märkte jag en tydlig förändring som yogan bidragit med. När jag låg på mage och solade mig kunde jag turas om att ha antingen vänster heller höger kind mot underlaget. Under många år har jag inte kunnat ligga bekvämt på mage och vrida huvudet åt höger. Det kunde jag nu. Jag kunde ligga så länge, utan att känna något obehag.

image
Bild på mina fötter i en solstol på en av stränderna på ön Uglajan utanför Zadar. På en av bilderna sticker mannens huvud upp när han simmade lite. Den tredje bilden är ett selfie på mig och Mannen när vi lördags åkte båt ut till ön Uglajan.

Eftesom det var lågsäsong nu var vi nästan ensamma på stranden. En bit bott från oss stod en yngre man som gjorde något som påminde väldigt mycket om yoga. Hans rörelser var dock mycket mer avancerade än de jag någonsin kommer att komma i närheten av. Han ställde sig på händerna utan att ta sats. Han vek ner kroppen, satte händerna i marken och drog långsamt upp benen i luften. Han hade full kontroll på kroppen och gjorde rörelserna långsamt.

Min yogainstruktör brukar utmana oss och det är ofta som hon fått mig att klara saker jag inte tror att jag kan, men att långsamt ställe mig på händerna utan att ha stöd är inte bara snäppet mer än vad jag klarar, utan ljusår i från. Jag kan dock inte hjälpa att jag blir djupt imponerad över människor som har både styrkan, rörligheten och kroppskontrollen att de klara det. Själv är jag nöjd att min yoga gör mig lit starkare, lite rörligare och att jag känner en mental vila under och efter yogan. Yogan -tillsammans med ansiktszonterapi har gjort att jag slipper ta migränmedicin -Imigran – varje vecka, utan nu glesat ut det till ungefär var tredje vecka.

Nu ska jag bege mig till yogan. Namaste!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>